Minnesteknik

Det finns mängder med olika minnestekniker. Minnesteknikerna skiljer sig ganska mycket ifrån varandra i avseendet med vilken metod man använder. Nedan följer en sammanfattning på olika dokumenterade minnesteknikerna och i vilka sammanhang de används:

 

Intresse

I ett allmänt perspektiv är intresset en viktig faktor för hur lätt vi minns något. Allt som har med minne att göra grundar sig i hur stort intresset för att minnas är. För att skapa ett intresse kan man ställa sig frågor för att få grepp om det man ska komma ihåg.

Associering

Associering är ett nyckelord för att minnas. I princip allt vi minns beror på att vi associerar det till något vi lärt oss sedan tidigare (eller att vi repeterar det vi ska lära oss en mängd gånger.)

Ett tränat minne är samma sak som en medveten kontrollerad associering. Så för att underlätta är det bra om man kan visualiserar saker, alltså se saker framför sig. Ett klassikt exempel på hur en minnesramsa som bygger på associationer är ramsan som många lärt sig för att komma ihåg floderna i Halland. ”Ni ska äta, vi ska laga” som syftar på Nissan, Ätran, Viskan och Lagan. Man kan givetvis också associera på bilder t.ex. Italien ser ut som en stövel är därför lätt att komma ihåg.

En annan teknik är skapandet av en plats, ett rum för minnet. Man ska tänka sig en plats som man väl känner till och vet hur omgivningen ser ut och det får inte vara ett enformigt eller för stort rum. Rummet ska vara indelat i olika avdelningar och man ska försöka att inte se så många människor framför sig i rummet för det blir bara ett störande moment. Meningen är sedan att man ska placera det man vill minnas i dessa rum och associera dessa bilder med ord och annan kunskap.

SAK-metoden

Harry Lorayne använder en metod han kallar SAK-metoden.
SAK-metoden är att när man skapar en association så tvingar man sig att registrera information vid det tillfället. Man tvingar sig själv att vara uppmärksam på att se eller iaktta den informationen och automatiskt har man lättare för att då minnas den.

Se
Associera
Komma ihåg

En sak som är viktigt när man ska skärpa minnet är att bli bra på att iaktta. Man tittar med ögonen men man iakttar med alla sinnena. Att uppmärksamma och iaktta är viktigt för att kunna associera och på så sätt minnas.

Det är viktigt att kunna använda sin iakttagelseförmåga när man blir presenterad för en ny person. En myt är att man presenteras för en person och en liten stund senare har man glömt bort namnet. Lögnen är att man inte har glömt det man har aldrig kommit ihåg det. Antagligen har man inte ens hört det, inte uppmärksammat det tillräckligt. En förutsättning för att glömma något är ju att komma ihåg det från början.

Några tips att komma ihåg namn:
· Säg namnet, då måste du höra det
· Försök stava namnet (det gör inget om man stavar fel)
· Kommentera namnet (vad som helst duger, aldrig hört namnet, vackert namn etc.)
· Använd namnet när du går (t.ex. Tack och adjö Sara istället för att säga Tack och hejdå) .

Minnets delar

Ett minne består egentligen av tre delar.
· Registrering – du får informationen
· Kvarhållande – du arkiverar informationen
· Återvinning (igenkännandet) – du kan finna informationen senare eller den är välbekant när du stöter på den igen

Registrering
När du ska ta in informationen kan det vara väldigt svårt och omöjligt för en del personer om det finns bakgrundsbrus. Att TV:n är på, hunden skäller, barnen skriker kan alla vara störningsmoment som påverkar hur pass mycket du minns av det som gör. Naturligtvis finns det motsatsen också där personer uppger sig ha lättare för att minnas på stökiga restauranger och liknande miljöer. Men den andelen personer anses vara färre och ovanligare.

Kvarhållandet
Kvarhållandet beskrivs som ”då du sätter boken i sitt andliga skåp och låter den stanna där”. En transport av informationen mellan korttidsminnet och långtidsminnet.

Återvinning
För att använda informationen måste du antingen minnas den eller känna igen den. När du minns så går du till ditt medvetande och får frivilligt eller ofrivilligt fram informationen. När du känner igen något så har du antingen inte försökt eller inte lyckats att minnas. Men när du stöter på informationen så kommer igenkännandet och kopplingen fram. Skillnader visar Minninger genom några exempel. De flesta människor känner igen sedlar och etiketter när de ser det men om man skulle be de aktivt minnas och teckna ner vad de minns skulle de flesta misslyckas.

Praktiska råd

Örfilsprincipen

Harry Lorayne påpekar också vikten av örfilsprincipen. Grundtanken med ”Örfilsprincipen” är att om du fick en örfil samtidigt som någon gav dig viktig upplysning, så skulle du med största sannolikhet aldrig glömma just den upplysningen. Exempel: Om du går ut i gatan och får några regnstänk på dig så kommer du antagligen inte komma ihåg detta senare. Men skulle du få en hel hink vatten över dig kan du med all säkerhet återberätta exakt vad du gjorde runt den händelsen flera år senare. Samma sak är det med att alla minns exakt var de befann sig och vad de gjorde när de fick nyheten om mordet på statsminister Olof Palme, trots att det är många år sedan.

Känslan

Många undrar varför man minns låtar från sin barndom, idrottsresultat och andra kanske mindre betydelsefulla saker men inte arbetskamratens nummer. Minninger förklarar det med att den låten antagligen inte alls är mindre betydelsefull utan just tvärtom, det finns en känsla kopplad till den men kanske inte till telefonnumret du önskar att minnas. Därför ska man frambringa en känsla till allt man ska komma ihåg. Älska det, hata det, förakta det eller bara var arg på det. ”Om du kan ladda något med en känsla så minns du det.”

h3>Viljan Du måste vilja minnas vissa saker för att verkligen göra det. Att tänka ”jag borde minnas” och ”jag ska försöka minnas” kan vara förrädiskt. Det ger dig spelrum att misslyckas och troligen kommer du också att glömma just för att du tillåter dig själv till det. Enligt Joan Minninger ska man analysera hur mycket lycka och hur pass mycket det hade underlättat om man mindes det viktiga telefonnumret eller datumet. Det kommer att ge tillräckligt motivation och vilja att verkligen ta in informationen.

Använd sinnena

För att skynda på och öka chansen till lagringen i långtidsminnet kan man använda sina sinnen. Om man ska komma ihåg att stänga av kopieringsmaskinen innan man lämnar jobbet kan man tänka sig följande:
· Känn lukten av kopieringsmaskinen och kopieringsvätskan.
· Se framför dig hur maskinen vinkar till dig att du inte ska glömma den.
· Lyssna efter kopieringsmaskinens rop att inte glömma bort att stänga av den.

Repetera

Repetition är kunskapens moder och oavsett vilken minnesmetod vi använder måste vi repetera för att minnas något beständigt.
Man kan gör anteckningar och listor. Man kan också skriva ordet eller telefonnumret framför sig i luften utan penna och papper bara för att minnas formen på ordet och på så sätt kunna upprepa det på olika sätt och involvera fler sinnen.