Författare: minnesteknik

Minnesteknik Geografi /SO

Många ämnen handlar till stor del om att kunna analysera, reflektera och diskutera kring ämnet och för att snabbt kunna läsa texter utan att behöva avbryta sig med att slå upp ord eller sammanhang så krävs grundläggande faktakunskaper inom ämnet för att man ska kunna göra djupare reflektioner. Den som läser en nyhetsartikel och hela tiden behöver avbryta sig med för att se vilket land en nämnd stad ligger i har svårt att komma vidare med en djupare analys eller förståelse.

För att snabbt lära sig fakta inom geografi eller något annat ämne så kan man med fördel utnyttja ersättningsmetoden och länkmetoden.

Om man t.ex. vill lära sig ett antal huvudstäder i olika länder så handlar det om att skapa ersättningsbilder för de länder och städer man inte har en tydlig bild av sedan tidigare, och länka ihop land med respektive stad.

Det skulle t.ex. kunna vara att man vill lära sig huvudstäderna i följande länder:

Gambia – Banjul
Venezuela – Caracas
Senegal – Dakar
Zimbabwe – Harare
Uganda – Kampala
Bulgarien – Sofia

Ersättningsordet för Gambia skulle kunna bli Gam, om vi inte har en tydlig bild av Gambia. Gam ska då länkas till ersättningsordet för Banjul som skulle kunna vara ”bananjul”. Vi kommer automatiskt att veta att huvudstaden sedan är Banjul och inte ”bananjul”. Den bild vi skapar skulle då kunna vara en gam som vakar över sitt byte i öknen, men det är inget vanligt offer utan gamen vakar över ett julbord där det endast bjuds på bananer. Ingen skinka, ingen sylta, inga inlagda rödbetor. Bara bananer, bananer och inlagda bananer.

Nästa minnesbild blir Venezuela. Eftersom Venezuela har omnämnts mycket i media som ett land i kris och uppror, så kanske man tänker ett land i uppror, men varken demonstranterna eller polisen har tårgas eller vapen, utan kampen sker med musikinstrumentet maracas, som blir ersättningsordet för Caracas. Upproret går i takt och alla ackompanjerar med sina maracas.

För Senegal kanske man ser en bild av en näktergal som istället för vacker skönsång gång på gång utropar ”Senärjaggal – senärjaggal” och Ersättningsordet för Dakar kan bli drakar, så vår länk kan bli att den skönsjungande näktergalen bryts ner till aska när flera drakar sprutar eld över den.

Zimbabwe kanske blir den blivande lejonkungen Simba som jagar harar.

Istället för Uganda kanske vi tänker oss en bild av Gandhi som tydligen inte längre är någon fredsförespråkare utan våldsamt utbrister ”upp till kamp alla!”.

Slutligen kanske vi tänker att vi äter bulgur i en soffa och spiller ner allt för att minnas att huvudstaden i Bulgarien heter Sofia.

Som vanligt behöver ersättningsorden inte vara exakt lika som ursprungsordet utan det räcker med en påminnelse för att vi ska hitta ursprungsordet.

Ökat intresse för minnesteknik efter Marwins framträdande i finalen i talang

Både 2018 och 2019 gick två minnesmästare vidare till finalen i tv-programmet talang i tv4. 2018 var det Jonas von Essen och 2019 var det Marwin som imponerade juryn och tittarna med sina minneskonster. Det intressanta med minneskonster är att det inte är något ”fuffens” som det ju är när trollkonstnärer gör till synes omöjliga saker, utan det handlar om minnestekniker som är tillgängliga för alla att lära sig att använda och naturligtvis en hel del träning och förberedelser.

Dessa minnestekniker lärs ut på minnesteknik.se och efter finalen i talang 15 mars 2019 där Marwin hade memorerat kortnummer, utgångsmånad, ccv-kod och pin-kod på 1000 fiktiva kreditkort var det många som ville läsa mer om minnesteknikerna bakom dessa förmågor, och minnesteknik.se som vid tillfället rankade topp i google på söktermen minnesteknik fick avsevärt mycket fler besökare än en normal fredagkväll.

Besöksstatistik minnesteknik.se där toppen på 82 sessioner är 15/3 2019, då finalen i talang visades på tv4.


Minnesmästare bland topp 3 i talang 2018 och talang 2019

Både 2018 och 2019 har minneskonstnärer deltagit i talang och gått vidare till finalen och röstats fram till topp tre bästa talanger bland akrobater, dansare och musiker.

2019 var det Marwin som först imponerade med att memorera telefonnummer och favoritaktivitet hos 60 olika tjejer från publiken i sin bejublade speed-dating akt.

Uppvisningen imponerade såpass att den fick Alexander Bards golden buzzer vilket skickade Marwin direkt vidare till finalen, där han memorerat kreditkortsnummer, utgångsdatum, det tresiffriga ccv numret samt en pinkod till 1000 kreditkort. Det hade nog blivit svårt att få tillgång till publikens kreditkort för att göra numret så det handlade naturligtvis om fiktiva kreditkort som han memorerat in i förväg.

Marwin memorerar 1000 kreditkortsnummer, utgångsdatum ccv-nummer och pin kod i finalen i talang 2019

2018 var det Jonas von Essen som gick vidare till final efter att på två timmar ha memorerat namnen på 500 personerna som satt på respektive publikplats vilket gav en golden buzzer från David Batra och därmed skickade honom raka vägen till finalen.

I finalen visade han upp att han memorerat 50 000 decimaler på pi vilket tog honom vidare till topp 3 finalister i talang 2018.

Minnesteknik

Minnesteknik

Det finns mängder med olika minnestekniker. Minnesteknikerna skiljer sig ganska mycket ifrån varandra i avseendet med vilken metod man använder. Nedan följer en sammanfattning på olika dokumenterade minnesteknikerna och i vilka sammanhang de används:

 

Intresse

I ett allmänt perspektiv är intresset en viktig faktor för hur lätt vi minns något. Allt som har med minne att göra grundar sig i hur stort intresset för att minnas är. För att skapa ett intresse kan man ställa sig frågor för att få grepp om det man ska komma ihåg.

Associering

Associering är ett nyckelord för att minnas. I princip allt vi minns beror på att vi associerar det till något vi lärt oss sedan tidigare (eller att vi repeterar det vi ska lära oss en mängd gånger.)

Ett tränat minne är samma sak som en medveten kontrollerad associering. Så för att underlätta är det bra om man kan visualiserar saker, alltså se saker framför sig. Ett klassikt exempel på hur en minnesramsa som bygger på associationer är ramsan som många lärt sig för att komma ihåg floderna i Halland. ”Ni ska äta, vi ska laga” som syftar på Nissan, Ätran, Viskan och Lagan. Man kan givetvis också associera på bilder t.ex. Italien ser ut som en stövel är därför lätt att komma ihåg.

En annan teknik är skapandet av en plats, ett rum för minnet. Man ska tänka sig en plats som man väl känner till och vet hur omgivningen ser ut och det får inte vara ett enformigt eller för stort rum. Rummet ska vara indelat i olika avdelningar och man ska försöka att inte se så många människor framför sig i rummet för det blir bara ett störande moment. Meningen är sedan att man ska placera det man vill minnas i dessa rum och associera dessa bilder med ord och annan kunskap.

SAK-metoden

Harry Lorayne använder en metod han kallar SAK-metoden.
SAK-metoden är att när man skapar en association så tvingar man sig att registrera information vid det tillfället. Man tvingar sig själv att vara uppmärksam på att se eller iaktta den informationen och automatiskt har man lättare för att då minnas den.

Se
Associera
Komma ihåg

En sak som är viktigt när man ska skärpa minnet är att bli bra på att iaktta. Man tittar med ögonen men man iakttar med alla sinnena. Att uppmärksamma och iaktta är viktigt för att kunna associera och på så sätt minnas.

Det är viktigt att kunna använda sin iakttagelseförmåga när man blir presenterad för en ny person. En myt är att man presenteras för en person och en liten stund senare har man glömt bort namnet. Lögnen är att man inte har glömt det man har aldrig kommit ihåg det. Antagligen har man inte ens hört det, inte uppmärksammat det tillräckligt. En förutsättning för att glömma något är ju att komma ihåg det från början.

Några tips att komma ihåg namn:
· Säg namnet, då måste du höra det
· Försök stava namnet (det gör inget om man stavar fel)
· Kommentera namnet (vad som helst duger, aldrig hört namnet, vackert namn etc.)
· Använd namnet när du går (t.ex. Tack och adjö Sara istället för att säga Tack och hejdå) .

Minnets delar

Ett minne består egentligen av tre delar.
· Registrering – du får informationen
· Kvarhållande – du arkiverar informationen
· Återvinning (igenkännandet) – du kan finna informationen senare eller den är välbekant när du stöter på den igen

Registrering
När du ska ta in informationen kan det vara väldigt svårt och omöjligt för en del personer om det finns bakgrundsbrus. Att TV:n är på, hunden skäller, barnen skriker kan alla vara störningsmoment som påverkar hur pass mycket du minns av det som gör. Naturligtvis finns det motsatsen också där personer uppger sig ha lättare för att minnas på stökiga restauranger och liknande miljöer. Men den andelen personer anses vara färre och ovanligare.

Kvarhållandet
Kvarhållandet beskrivs som ”då du sätter boken i sitt andliga skåp och låter den stanna där”. En transport av informationen mellan korttidsminnet och långtidsminnet.

Återvinning
För att använda informationen måste du antingen minnas den eller känna igen den. När du minns så går du till ditt medvetande och får frivilligt eller ofrivilligt fram informationen. När du känner igen något så har du antingen inte försökt eller inte lyckats att minnas. Men när du stöter på informationen så kommer igenkännandet och kopplingen fram. Skillnader visar Minninger genom några exempel. De flesta människor känner igen sedlar och etiketter när de ser det men om man skulle be de aktivt minnas och teckna ner vad de minns skulle de flesta misslyckas.

Praktiska råd

Örfilsprincipen

Harry Lorayne påpekar också vikten av örfilsprincipen. Grundtanken med ”Örfilsprincipen” är att om du fick en örfil samtidigt som någon gav dig viktig upplysning, så skulle du med största sannolikhet aldrig glömma just den upplysningen. Exempel: Om du går ut i gatan och får några regnstänk på dig så kommer du antagligen inte komma ihåg detta senare. Men skulle du få en hel hink vatten över dig kan du med all säkerhet återberätta exakt vad du gjorde runt den händelsen flera år senare. Samma sak är det med att alla minns exakt var de befann sig och vad de gjorde när de fick nyheten om mordet på statsminister Olof Palme, trots att det är många år sedan.

Känslan

Många undrar varför man minns låtar från sin barndom, idrottsresultat och andra kanske mindre betydelsefulla saker men inte arbetskamratens nummer. Minninger förklarar det med att den låten antagligen inte alls är mindre betydelsefull utan just tvärtom, det finns en känsla kopplad till den men kanske inte till telefonnumret du önskar att minnas. Därför ska man frambringa en känsla till allt man ska komma ihåg. Älska det, hata det, förakta det eller bara var arg på det. ”Om du kan ladda något med en känsla så minns du det.”

h3>Viljan Du måste vilja minnas vissa saker för att verkligen göra det. Att tänka ”jag borde minnas” och ”jag ska försöka minnas” kan vara förrädiskt. Det ger dig spelrum att misslyckas och troligen kommer du också att glömma just för att du tillåter dig själv till det. Enligt Joan Minninger ska man analysera hur mycket lycka och hur pass mycket det hade underlättat om man mindes det viktiga telefonnumret eller datumet. Det kommer att ge tillräckligt motivation och vilja att verkligen ta in informationen.

Använd sinnena

För att skynda på och öka chansen till lagringen i långtidsminnet kan man använda sina sinnen. Om man ska komma ihåg att stänga av kopieringsmaskinen innan man lämnar jobbet kan man tänka sig följande:
· Känn lukten av kopieringsmaskinen och kopieringsvätskan.
· Se framför dig hur maskinen vinkar till dig att du inte ska glömma den.
· Lyssna efter kopieringsmaskinens rop att inte glömma bort att stänga av den.

Repetera

Repetition är kunskapens moder och oavsett vilken minnesmetod vi använder måste vi repetera för att minnas något beständigt.
Man kan gör anteckningar och listor. Man kan också skriva ordet eller telefonnumret framför sig i luften utan penna och papper bara för att minnas formen på ordet och på så sätt kunna upprepa det på olika sätt och involvera fler sinnen.

Minnesteknik – ett användbart verktyg vid inlärning

Trots den kraftfulla effekten av användandet av minnestekniker med visuella minnesbilder så är det sällan som metoden lärs ut i skolan.

Jakob Svensson har gjort ett slutarbete vid det kompletterande lärarprogrammet vid Karlstad Universitet om användandet av minnesteknik i skolan.

utvecklingsarbete_Effekten av minnesteknik i undervisningen.

Minnestekniken loci-metoden ger snabbt tydliga resultat

I en studie från 2016 fann man att vanliga personer som ej tidigare tränat minnesteknik, genom att lära sig  loci-metoden efter några månader kunna memorera nästan lika mycket information som erfarna minnesatleter.

Forskare skannade hjärnan hos personer som tävlar i minnessport, där man ska komma ihåg långa ord- eller sifferserier på tid och  jämförde deras hjärnor med människor som precis börjat träna upp sitt minne.

I loci-metoden så använder men  ett system i hjärnan för att komma ihåg själva objektet, och ett annat system för att komma ihåg en sakens läge. Det faktum att man kopplar ihop dessa två, gör att man lättare kommer ihåg saker.

Studien gjordes vid Stanfords universitet, och 23 stycken minnesatleters fick i uppgift att memorera ett antal ord och lyckades  i genomsnitt memorera 72 ord på 20 minuter. De otränade kunde istället i genomsnitt memorera ungefär 40 ord, men efter att de också blivit introducerade för den minnesteknik som minnesatleterna ofta använder, utvecklades de snabbt. Efter fyra månaders var de nästan lika duktiga som världsmästarna själva.

Man MRI-scannade också deltagarnas hjärnor.

 

De delar som man såg användes är bland annat temporalloben med hippocampus som man sedan tidigare vet är viktig minnesbildning, tillsammans med andra hjärndelar, såsom hjässloben som har hand om rumsuppfattning.

Studien bekräftar att det inte krävs en extraordinär hjärna för att förbättra minnet, utan att det främst är en samverkan mellan de olika hjärndelarna som har betydelse.

 

Referens: Martin Dresler et al. Mnemonic Training Reshapes Brain Networks to support Superior Memory. Cell Press, 2017. DOI: 10.1016.j.neuron.2017.02.003